Den senaste tidens nyheter och forskning om de pågående
klimatförändringarna innehåller många fasansfulla framtidsscenarier. Själv hör
jag till dem som utan problem kan föreställa sig hur livet skulle kunna te sig
i en värld där klimat och väder inte lämpar sig för människor. Det är inga
trevliga scener att somna till. Men. Fantasi kan också användas konstruktivt. Johan
Rockström har sagt att det krävs visioner för att klara av omställningen till
ett hållbart samhälle. Här kommer en.
Det är vår i luften. Om några veckor ska min dotter ta examen från grundskolan och det är mycket som behöver ordnas till dess. Idag ska vi beställa hennes kläder. Frukostgröten kallnar medan hon scrollar och scrollar bland olika tyger. Modellen har hon redan bestämt: en knälång klänning med tillhörande kavaj. Valet faller på ett blått tyg med små vita fyrkanter och skimrande lyster. Mycket elegant och tillverkat av återbrukade textilfibrer. Nu gäller det att beställa innan tyget tar slut. Hon räcker mig sin telefon och ställer sig upp med armarna stäckta rakt ut åt sidorna. Jag låter appen läsa av hennes mått och skicka dem till skrädderiet. Klart! Leverans på posten om två veckor
Ibland pratar vi om
hur det var förr, när enorma mängder kläder syddes upp i ett fåtal storlekar
för att sedan malas ner eller brännas upp om ingen ville köpa dem. Slöseriet
var enormt. Passformen varierande eller usel för alla dem som vars kroppar inte
var stöpta i någon av de mallar som marknaden bestämt sig för. Det låter så dumt! Hur kunde man gå med på det? undrar min dotter. Vi var vana och
visste inget annat, säger jag.
Kan jag få bonusen
till frisören? undrar dottern sedan. Det får hon. Under flera månader har familjen lyckats
hålla sig en bra bit under sin tilldelade koldioxidpott och därmed samlat
mängder med bonuspoäng som kan växlas in mot fossilfria tjänster, inträden,
resor och aktiviteter. Sedan lagen om koldioxidmärkning kom är det bara att
registrera de matvaror, kläder, möbler, bränslen och andra produkter man handlar
med co2-appen, som omvandlar det utrymme som finns kvar i potten till bonuspoäng
en gång i månaden. Ju mer co2-smart hushållet konsumerat, desto mer poäng att
växla in. Det är klart att man kan strunta i att registrera sina köp – men då
får man också betala sina bussresor och frisörbesök utan den statliga rabatten
som bonusen innebär. Vanligtvis sparar vi familjens bonuspoäng till resor med
kollektivtrafiken eller, om vi måste, lån av kommunala elbilar, men ibland
unnar vi oss att växla in dem mot något annat, som hjälp att safta, konservera
och sylta sådant som vi plockat i skogen och på vår kolonilott.
Se där. Några trevande idéer att diskutera vid
fikabordet och i valstugorna. Inte som verklighetsflykt, men som språngbräda för en grön och hållbar politik.
Kommentarer
Skicka en kommentar